Lizenka

Imorgon åker S till Stockholm 04.00 och jag ska på en konferens här hemma som vi samarrangerar med Integrationsverket, som snart inte längre finns. Det blir intressant att se hur allt kommer att se ut efter alla omdaningar. Har fixat med fikat, lokalerna, lunchen, namnskyltar, OH och kanon. Men det bara måste vara något jag har glömt... Så brukar det ju alltid vara. Och så får man ta hjälp av någon snäll stackars männsika som råkar vara på fel plats vid fel tillfälle för att hitta paniklösningar. Låter det som om jag litar på Murphy's lag?

Jag vet hur trött jag kommer att vara imorgon så jag har lagt fram både mina och Skruttungens kläder och riggat kaffebryggaren och vällingflaskan i förväg. Jag verkligen längtar efter sömn... Jag fattar inte riktigt det här om att alla säger att det är så mycket enklare att ha flera barn. Och vi har ju haft det himla lättsamt här hemma, jämfört med hur många andra har det. Men vad skulle man inte ge för att få sova en morgon tills man vaknar av sig själv?

Har fått hemtentan också som jag ska försöka få klar den här veckan. Det ser inte alltför svårt ut, men man ska väl inte ropa hej... Det kan ju ligga några luringar där som man inte upptäcker vid första anblicken. Just det, den där Murphy igen... Jag är glad att den första tentan gick bra i alla fall, annars hade det varit pest att fortsätta.

Syster Yster med minstingen P (43 i skonummer?) åt middag här och Bamse regerade i vardagsrummet efter maten. Båda ungarna satt förtjusta i soffan och kollade på den där förhistoriska animeringen. Underbart! Inte en massa snabba klipp och bizarra utomjordingar! Och Bamse är snäll och förmedlar lagom stora bitar moralkaka.

Nu ska jag lyssna på P1 tills jag somnar.