Lizenka

Efter nostalgitrippen med Drutten måste jag bara tipsa om ett nutida alldeles fantastiskt barnprogram! Både jag och sonen tycker att det är jättekul. Dock tror jag att vissa underfundigheter är mer riktade till föräldrarna än till barnen =)

Kolla in fåret Shaun på http://www.shaunthesheep.com/
Där finns filmsnuttar, spel och pussel.

Kommer ni ihåg Drutten och Gena? Jag har starka minnen av det barnprogrammet. Naturligtvis hade man ingen aning om att det var ryskt. Alldeles nyligen fattade jag också att Drutten är en direktöversättning av det ryska namnet Cheburashka, som betyder precis det, någon som druttar. Att drutta är inte ett ryskt verb jag använder dagligdags... Jag minns även att det fanns druttentablettaskar. Om jag blundar kommer jag ihåg hur de smakade =)



Har fått berättat för mig att jag hade lite svårt för att uttala namnen på mina idoler. Ur min mun kom "Dlutten å Killekillkoko" istället för Drutten och Krokodilen Gena... Intressant hur barn kan kasta om bokstäver och få till något som för oss vana uttalare kan verka totalt tungvrickande. Min son har problem med att uttala "mjölk". Istället säger han "mlöjk", vilket jag tycker är tusen gånger svårare!


En kombination av två filmfavoriter, "Drutten & Gena" Och "Starwars"

Jag har en brännskada på på mitt högra pekfinger. Den har jag fått, hör och häpna, genom att plocka ur mitt USB-minne ur datorn. Av någon outgrundlig anledning var den så het att plasthöljet hade smält och jag fick smält plast i handen! Jag är så korkad så jag fattar inte att något sådant är möjligt, att den kan "brinna". Men nu vet jag det. En erfarenhet rikare. En erfarenhet rikare också genom att jag verkligen fått skrivet på näsan att ALLTID ha ALLTING i dubbla uppsättningar. Har suttit på kvällarna och gjort saker som borde ha hunnits med hemma. Det har bokstavligen brunnit upp...

Imorgon bär det iväg hemåt. Klockan är snart tio på kvällen och jag sitter och gruvar mig för att börja packa. Inte för att det inte ska rymmas. Jag har lånat resväskan (som de kallar för "flodhästen") av kollegor och i den ryms allt och lite till. Men så var det det här med övervikten... Jag har väsentligt mycket mer saker nu än när jag kom och då var det på gränsen. Med lite tur lyckas jag trycka ner tillräckligt mycket tunga saker i ryggsäcken för att det ska funka. Måste också hoppas på att de inte väljer att väga den också... Det är inte så mycket för att det kostar pengar, utan för att det här är så förbaskat krångligt! Jag är tillräckligt nervös över flyplatsbyten, att missa flighter och över potentiellt borttappat bagage för att inte vilja tjafsa med det där också. 

Har haft avslutningsmiddag med tjejerna på kontoret. Det var jättetrevligt och vi har skrattat så tårarna har runnit. Mycket diskussioner om dråpligheter på grund av språkförbistringar. Har själv en hel del personliga exempel att komma med... Jag har alltså varit på avdelningen för internationella kontakter som har två delar, Europa och Asien/Stilla havet. Naturligtvis talar man på avdelningen engelska, tyska, franska, spanska, japanska, kinesiska och koreanska. Vi hoppas på att någon snart tar sig an svenska =) Dock är det lite svårt för det finns inga här över huvud taget som kan svenska. Det är ju ett faktum som kan vara ett projekt att ta tag i!

Efter 12 dagar börjar ryska ord poppa upp före engelska ord när jag vid olika tillfällen är tvungen att byta språk. Tyvärr kanske det är precis just nu som jag börjar komma i form igen och egentligen borde stanna kvar här någon månad extra. Men det skulle ju naturligtvis inte funka rent praktiskt och inte vill jag vara utan familjen så länge heller. Det är synd att det ska vara så svårt att uppehålla språknivån hemma. Kanske åtminstone kan kolla upp vilka ryska kanaler jag kan skaffa hemma.

Nej, nu är det verkligen dags att packa. Håll tummarna!

Jag har absolut inget lokalsinne. Har aldrig haft. Om någon frågar mig vartåt norr ligger, kan jag bara skratta. Väderstreck är tydligen något som man anses ha i ryggmärgen, men sådant är inte fallet med mig. Om jag har kört själv (absolut inte bara varit passagerare) eller promenerat några gånger kan det gå bra. Hemma kan jag fråga 100 gånger om vägen, jag uppfattar oftast bara absolut första delen av en instruktion, sen måste jag stanna och fråga igen,

Så att jag idag innan middagen, beslöt mig för att ta en promenad (utan karta, att gå med karta är skämmigt, det finns inga turister här) var ganska våghalsigt, då jag under alla mina besök här alltid haft chaufför, aldrig gått till fots en längre sträcka ensam när det varit mörkt. När jag väl upptäckte att jag inte visste åt vilket håll jag gick åt på alla gator härs och tvärs, slog det mig att jag inte alls kom ihåg vad gatan heter där jag bor... Och allt på alla gator ser likadant ut! Inget som sticker ut som man kan hänga upp minnet på. Promenaden tog 70 minuter istället för 20... Men jag hittade hem till slut! Efter att ha svängt några gator hit och dit åt det håll jag trodde att jag borde gå åt ,såg jag välbekanta torn på en kyrka som ligger bredvid hotellet.

Naturligtvis kunde jag ha frågat någon om något vettigt, eller ringt någon. Men kunde inte förmå mig. Varför var just det så himla pinsamt och jobbigt? Kanske för att man inte vill att folk ska tro att man är en hjälplös utlänning, för första gången i Ryssland, och dessutom ett hjälplöst fruntimmer? Går det min ära förnär? Kanske. Folk kan ju inte veta att jag ALLTID är så här, oavsett i vilken värld jag befinner mig!

Jag fick åtminstone lite motion idag

Såg dagens namn! Hjälp, så jobbigt det blev! Åh, vad jag längtar efter en hamburgare!

Rysk mat i all ära, men vill ha något "vanligt"! Korv och makaroner med en massa ketchup! Och lättmjölk! Grovt bröd med leverpastej och smörgåsgurka! Nu dreglar jag nästan. Hoppas det finns något i kylskåpet när jag kommer hem.

Igår var jag på teater och såg Irkutsks "dramaten" uppsättning av Romeo och Julia. Visste inte riktigt vad vi skulle förvänta oss, men det var en fantastisk föreställning. Romeo sjöng, dansade, agerade, klättrade på klättervägg och samtidigt hade de på ett mycket snyggt sätt vävt in att han faktiskt också var trummis i orkesterdiket! Många skratt, men nog 17 lyckades de även få mig att gråta på slutet fastän det nog inte finns någon mer given historia i världen, man vet ju att det kommer att gå illa och också exakt hur.

 
Иркутский академический драматический театр им. Н.П. Охлопкова
Irkutsk Academic Drama Theatre named after N.P.Okhlopkov

Har idag varit hos J:s föräldrar. 8 timmar försvann i ett nafs! Dags att försöka sova lite.

Jipiii! Idag har jag hittat spidermanlego!!!

Var i London i våras och besökte Hamleys, sex våningar fyllda med bara leksaker, 5 miljoner besökare varje år. Det enda sonen ville ha i födelsedagspresent när jag kom hem var just spidermanlego. Hamleys var helt fantastiskt, men inte ens där fanns detta lego att finna. (Kolla in affären på http://www.myhamleys.com/experience/index.html) Ingenstans i Sverige har jag sett ens en tillstymmelse av lego med den där väggkryparen.

Men här. I Sibirien. Helt otroligt. Kunde till och med muta Skruttungen att prata med mig på telefon när han fick veta att jag köpt present!

Låg i sängen hela dagen igår, förutom en snabb tur till apoteket. Feber och magkramper.  Idag kunde jag åtminstone stiga upp och gå ut på stan en sväng utan att behöva ha en toalett i direkt anslutning till mig själv. Och ikväll ska jag på teater. Jag hoppas innerligt att det går bra... Jag vill inte sitta inne på hotellrummet hela helgen, det mår man ju inte direkt bättre av. Förhoppningsvis går jag kanske ner några av de kilon jag lagt på mig senaste tiden. Inget ont som inte har något gott med sig, eller? Samtidigt gillar jag inte riktigt att jag samtidigt har feber. Kanske måste gå till doktorn när jag kommer hem. Vill inte göra det här, det blir en så'n himla stor affär av det. De behandlar en så "kungligt" när man är inbjuden av borgmästaren, att det nästan blir pinsamt ibland, i alla fall när man är van hur allt är hemma.

Imorgon ska jag spendera dagen hos vännen J:s föräldrar. Det ska blir jättetrevligt!

Det ringer och tjuter i mitt högra öra. Ont gör det också. Förbereder ett utbyte och idag har jag besökt skyttehallar där man inte sköt med luftpistol eller luftgevär utan skarpt. Betongväggar. Ingen ljudisolering som jag kände av. Besökare fick inga hörselskydd. Intressant att se hur medaljörer från alla möjliga ryska och internationella mästerskap fostrats. Den fantastiske tränaren gjorde ett djupt intryck på mig. Tyvärr också ljudvolymen...

Har även besökt Japanska Centret. Jättehäftigt. Det är ju inte så långt till Japan härifrån. Många bilar har ratten på "fel sida". 

Tjejerna på kontoret har lovat att ta med mig på bio i helgen. En ny film som jag jättegärna vill se, "Адмирал" (Admiral). Den kommer knappast upp på svenska biografer så jag måste passa på. Har jag tur går den redan att köpa på DVD. Recension kommer senare =)

Biljetter till AC/DC hade inte varit så tokigt att fixa. Hade jag varit hemma skulle det varit enklare.  Jag själv kanske inte är en "fanat" som man säger på ryska, men man kanske skulle ha kunnat glädja den man är gift med på julafton med något sådant. 

Morgonen började med ett första projektmöte med många män i mörka kostymer och lite färre kvinnor i dräkt och röda läppstift. Gömde diskret mina gympaskor under bordet. Trodde bara två tjänstemän skulle möta upp. Istället tror jag de var 12. TV, tidningar och radio var också där.  

Sedan vinkades kollegorna av på flyget och eftermiddagen ägnades åt möten med alla tjänstemän som arbetar i samma byggnad där jag har "praktik". Har börjat med översättningar av dokument från ryska till svenska och med förberedelser av kommande aktiviteter som ingår i deras internationella samarbete.



Här bor jag! Innanför portarna finns hotell, café, kontor, museum och lite annat. Anläggningen ägs av Irkutsk stad och är ett kulturhistorisk minnesmärke. Den här snickarglädjen är inte att leka med =)



Bajkalsjön är stooor! Har aldrig badat i den men ändå lyckades jag för några år sedan snika åt mig ett diplom, där det intygas att jag med mod, ära och berömmelse doppat mig vintertid!



Och även i Sibirien börjar man se sådana här leksaker...




Är inte riktigt säker på vad jag tänker här, men det ser ju i alla fall ut som om jag försöker leka konstkritiker =)

Nu ska jag be receptionisten att koka lite vatten i hotellets enda vattenkokare (!) så att jag kan dricka lite te och se vad som finns i kylskåpet på mitt rum. I morgon måste jag gå och handla lite frukt och youghurt på mataffären några kvarter bort. Maten här är jättekraftig och man snålar inte på fettet. Och det ska baske mig ätas! Ingen ska få ha varit gäst här utan att ha blivit gödd ordentligt. Hur omtänksamt det än är så är man ju inte riktigt van med den här typen av mat och i sådana mängder. Alltså slingrade jag mig ur middagen idag, men kanske var lite dum att jag inte åtminstone plockade med mig en macka =) 

Alltså: fika, ett avsnitt av Shark (som min omtänksamme livskamrat laddat min laptop med) och sedan sova. Hoppas vädret blir lika soligt och fantastiskt imorgon som det varit idag!

Godnatt! 

Fortfarande har ingen lyckats rädda mig ur mina bryderier om vem denne Olle är och varför han måste motas i grinden. Den kommentar jag fick sist gör mig inte klokare, där personen var så snäll att han kastade in ännu ett käckt svenskt talesätt in i leken:

Det är ju bättre att mota Olle i grind än att behöva ta sin Mats ur skolan

Alla förstår vi vad som menas men vilka var egentligen de här grabbarna?

Underbart uttalande! Sitter här och fnissar åt det för mig själv så alla ryssar runt omkring stirrar och nog har åsikter om knäppa svenskar.




Precis kommit tillbaka till hotellet efter officiell middag. Har börjat vänja mig med tidsskillnaden och kände mig nästan som människa imorse. Imorgon efter kollegornas avfärd till fosterlandet börjar "vanliga" arbetsdagar för mig. Snart är jag svensk mästarinna på rysk kommunal administration! Här jobbar man 9-18 istället för 8-17, vilket passar mig alldeles utmärkt.

Längtar efter Skruttungen som är sjuk och har hosta....

Nu har det snöat. Jag har ingen vinterjacka. Kollegan lämnar kvar sitt termounderställ när han åker hem imorgon. Det kan tydligen från ena dagen till den andra här blir hur kallt som helst.

En lång dag idag. Överläggningar och diskussioner som nog inte avslutas förrän sent ikväll. Har dessutom på förmiddagen hunnit besöka en rysk gigantisk soptipp! En soptipp är något jag aldrig besökt utomlands förut. Det var intressant, men äckligt.  

Min ryska är inte vad den borde vara. Haft för lite praktik. Från ryska inget problem, men till... Orden sitter långt inne ibland. Särskilt när sällskapet har en förkärlek för ordstäv (ibland hemsnickrade) och ordvitsar... Men imorgon åker kollegorna hem och den enda som behöver förstå något är jag och det enda som skall uttryckas är mina egna tankar och funderingar. Lite lättare så =) Vi har en engelsk-rysk tolk, men ibland räcker det inte till. Engelska är ju inte heller vårt modersmål så det kan bli en hel del missförstånd.

Såg smogmolnet över Irkutsk igår... Inte konstigt att det känns som om det är svårt att andas ibland och man snyter svart ur näsan! En av de stora diskussionerna vi för här rör ekologifrågor, vilket de är i stort behov av att lyfta. Vi är mitt inne i ett källsorteringsprojekt och det är ett jättestort jobb, inte minst vad gäller att övertyga befolkningen om att det faktiskt funkar.

Saknar min familj! Borta bra men hemma bäst =)

Sitter på hotellet i Irkutsk i östra Sibirien. Har gjort det omöjliga möjligt och fått genom diverse kabeldragningar, internet att funka i foajén. En diskussion fördes nyss om att de funderade på att bygga en gymavdelning. Vi sade NEJ, tänk inte ens på det förrän ni fixat internet i alla rum! Tänk så snabbt man vänjer sig vid saker, att alltid vara uppkopplad, att alltid kunna ringa vart som helst när som helst. En av mina resekamrater blev av med mobilen på planet hit. Hade vi känt oss lika handikappade av en sådan händelse för tio år sedan? För femton år sedan när jag var i Ryssland och ville ringa hem, fick jag gå på en telegrafstation, beställa ett samtal till Sverige och sedan bereda mig på att vänta där resten av dagen innan samtalet kunde kopplas fram. Idag googlade jag en boktitel på mobilen när jag störde mig på att jag inte kunde komma ihåg författarens namn...

Igår var en fantastisk varm och solig dag. Fick möjlighet att besöka ett av stadens konstmuseum och ta del av en utställning från Tretiakovgalleriet i Moskva. Idag har vi varit vid Bajkalsjön i lika strålande solsken som vi hade igår.

Morgondagen ägnas åt skolfrågor, vilket jag tycker är jätteintressant.

Hade med mig tre pocketböcker. Har redan läst ut en... Har inte lyckats vända på dygnet än, så imorse somnade jag 04:30. Illa. Hoppas det blir bättre natt.

Och här finns Vanilla Coke! Flera liter är redan placerat i mitt kylskåp!

Beger mig österut på fredag, till Sibirien. Har ingen aning om vilken tid jag åker, men förutsätter att jag ska vara tvungen att ta första morgonflyget till Arlanda. Detta innebär naturligtvis att jag behöver kliva upp 0400. Det är fullständigt VIDRIGT. 7 timmars tidsskillnad betyder också att när jag kommer fram är det 07:00 på morgonen dagen efter och det är dags att äta frukost, tvätta av sig resdammet och vara fit for fight! Den här gången blir jag borta i 2 veckor så jag hinner anpassa mig. I vanliga fall är det dags att åka hem igen när man börjar känna att det inte är så farligt. Kompis L reser ständigt och jämt världen över, kors och tvärs mellan världsdelarna. Fattar inte hur hon orkar. Kroppen hamnar i obalans liksom. Men jag ska ju inte klaga! Det är jättehäftigt att få göra sådana här saker i jobbet, men jag kommer nog att längta hem... reser inte lika mycket längre, och oftast är det ju bara över några dagar, max en vecka.

Har idag hämtat mina nya glasögon! Vill ha 2 par då jag vet vad jag kan åstadkomma utan att anstränga mig det minsta. Har ett otal gånger satt mig på glasögon, alternativ klivit på eller till och med vid ett tillfälle kastat in dem i tvättmaskinen. Men den här gången var jag inte skyldig själv, jo kanske, egentligen, då föräldrar är ansvariga för sina barn till när de är någon gång över 20-årsstrecket har jag hört. Hade införskaffat ett par fantastiska ultralätta med bara skalmar fastskruvade i glasen. De var fantastiska fram tills dess att sonen ville prova dem och sedan ordentligt lade tillbaka dem i fodralet. Gott och väl så långt, en liten detalj bara. Det kunde ha varit bra om han hade vikit ihop dem innan han stängde locket... Så nu blev det ett par rejäla saker =)

If you can't convince them... confuse them! Detta har blivit ett av mina favorituttryck! Försök, man kan ofta lyckas få som man vill då motparten hamnar i ren skär förvirring! Tyvärr så brukar jag själv vara alldeles snurrig efter en stund och det gäller att hänga med i sina egna svängar.

"Visdomsord" kan vara bra att ta till för att hantera sin vardag. Summan av lasterna är konstant. Alltså är det helt okej att mumsa i sig choklad eller sträcktitta på Supernatural långt in på nätterna! Men allra mest praktiskt är det att skapa sina egna bevingade ord! Man kan inte både äta kakan och sedan lämna den, brukar jag säga. Varför ha den kvar? Ofta så upptäcker man ju när man ätit den att man inte alls ville ha den, eller att man helst nog borde ha låtit bli!

Att mota Olle i grind använder jag ganska ofta, men vem 17 är Olle? Hittills har ingen lyckats upplysa mig om detta. 

En hel del ordspråk har fått en uppfräschning. Den som har tagit fan i båten får ro honom i land. Jovisst, det kan jag hålla med om, men den som ger fan i båten får ha den på land, vilket vi i familjen fick erfara i sommar. Något som passar mig, med tanke på den resväskliknande tingest jag släpar på dagarna i ända är att det man inte har i huvudet får man ha i handväskan.

Eftersom att sent skall syndaren vakna så har jag hur mycket som helst att göra imorgon och borde gått och lagt mig för länge sen. Det är då en himla tur att det vi inte gör idag slipper vi göra om imorgon!

Godnatt!

Hade alldeles lyckats glömma bort den här bloggen! Men nu när jag hittat tillbaka kommer det mera =)