Lizenka

Idag har jag lagt in beställning till IKEA på köket och badrumsmöblerna och hallmöblerna. Plus lite annat smått och gott. Jag är alldeles snurrig av alltihopa! Lyckats bestämma oss för golv till sovrummet och mest troligt till köket också. I halldelen i den öppna lösningen blir det klinker (vilket jag nu lärt mig att det heter, man FÅR tydligen inte säga kakel, fast jag tycker att det är typ samma sak...). Det blir grått i sovrummet, en mörkare fondvägg. Skruttens rum är ljusblått med en mörkt blå fondvägg. Hade Syster Yster att köpa förvaringshylla till honom igår, när hon shoppade loss på IKEA. Badrummet i huset är helt upp- och bortrivet. Vi satsar lite mer på köket och hallen, så i badrummet blir det bara matta, inget kakel eller klinker. Men coola möbler i alla fall! Vi (eller vi och vi, brodern till han jag är gift med) har flyttat på en vägg för att få till den där öppna lösningen som jag talade om tidigare, så köket och hallen mer ska bli en öppen yta. Därför har ett vardagsrumsfönster (gränsar till köket) bommats igen. Och så gör vi om ett fönster i köket, så att det passar den nya köksinredningen.

Börjar mer och mer tro att vi kommer att spendera julen på alternativt i en byggarbetsplats. Men jag vill att allt ska göras NU, inte sega på och ta saker pö om pö. Allt eller inget. Det är liksom jag i ett nötskal.

Mitt tangentbord är fullt av apelsinfestis... Trots 30 % mindre socker, som utlovas på förpackningen, är det kladdigt som...

Men det är inget emot hur det ser ut i köket... Skruttungen passade på att "koka välling, städa och skura" medan jag koncentrerade mig på att göra klart beställnigen till det x antal gånger nämnda IKEA. Allt vällingpulver över hela köksbänken, hopgeggat med hjälp av visp och diskborste, påfyllt i diverse kärl varav vissa värmts i micron, översvämning på köksgolvet... Men ett lyckligt barn! Är nog för slapp i min uppfostran, men jag kan inte bråka över sån't. Tillrättavisade gjorde jag, men jag får faktiskt skylla mig själv lite. Han pockade på uppmärksamhet, medan jag sysslade med mitt. Antagligen skulle många reagera väldigt starkt på grejor jag låter honom komma undan lindrigt med, men det känns som om det finns saker som är så mycket värre. Vill inte att han ska vara "illful". Då tänder jag på alla klutar.

Röros var häftigt. Rekommenderas. Hittade även världens häftigaste butiker, med skor och kläder man skulle kunna göra nästan vad som helst för att få! Men jag stålsatte mig och är stolt (fast jag tog hemsideadresserna...).

Något mer jag är stolt över är att jag lyckades avböja ett telefonerbjudande om att få en massa böcker om jag gick med i en bokklubb, pyssel- och scrapbookingprylar var det visst också inkastat i erbjudandet. Jag sade nej! Tänk att det ska vara så svårt? Ibland så svämmar ju brevlådan över av strumpor, trosor och veckotidningar man aldrig ids läsa.

Tvättmaskinen går för fullt. I vårt lagerrum (vilket ett av våra rum lyckats bli, förstår inte riktigt hur) fann jag idag en säck under ett bord. Säcken har stått där ett bra tag, men jag har inte tänkt så mycket på den. Trott att det varit Skruttens urväxta kläder som ska bäras upp på vinden, men rymmer några plagg till innan det är dags. Tittade i den av ett plötsligt infall. Det var inte urväxta kläder... Det var tvätt sedan i somras när vi var i stugan... Uuuurk!!! Alltså, detta om något visar att man har för mycket kläder! Har saknat en av Skruttens "fintröjor", särskilt idag, då jag kollat vad han ska ha på sig på dagis imorgon, då det är fotografering, och sen ett par jeans som jag snott av S, eftersom att han inte kommer i dem längre men jag gör det. De låg i säcken... Jeansen kastade jag. Fläckarna försvann inte efter två tvättar. Det var mer plagg som gick samma öde till mötes. Resten är inne på sitt tredje varv i tvättmaskinen. Jaaa... jag vet... Sanslöst. Flera månader... Ett eget litet ekosystem...

S har åkt till Karlstad ikväll. Kommer hem på tisdag, tror jag det var. Jag har hemmavecka. Men det händer nog spännande saker här också, man vet aldrig vad dagarna har att bjuda på!

Natti Natti!

Skrutten kom nyss till mig där jag sitter vid datorn och säger:

- Inte vatten på!
- Va?
- Inte vatten, PÅ!
- Vill du ha vatten?
- Nej!
- Vill du ha mer välling?
- NEJ!
Går iväg med bestämda steg, muttrar: Du e dum... Jag göja änge (välling) själv då...

Det visar sig att han ville att jag skulle komma och hjälpa honom med vattenkranen, så att han slapp dra dit en stol och klättra... Jag valde att inte smygtitta utan vänta på vad som skulle hända, men han har gjort välling i en mugg och fixat med micron också. Lite läskigt vad han kan göra med den framgent, dock...

Nu säger han: Bläää! Äckit! Mycke vatten på!

Stoppar in den i micron och han räknar till 10 utan att hoppa över fyra, som han som ibland gör, av någon anledning. Nu duger den tydligen...