Lizenka

Arbetskamrat D försöker vara lustig... Hon säger att: nu känns det som om du kastar onda ögat!

Det skulle vara skönt att bokstavligen åtminstone få kunna plocka ut det en stund... Dock ser det lite bättre ut idag, tack och lov. Längtar efter lite mascara!

Minibilden ovan har jag valt med tanke på D, har uppfattat att hon gillar gitarrgnid och långt hår  =)

Skruttungen kan hela alfabetssången (ni vet, blinka lilla stjärna fast med bokstäverna). Vill dock gärna hoppa över "j", "ä" och säger "äsk" istället för x, men det är inte direkt så att jag reagerar över det, kan jag säga, han är ju ändå bara 2,5... Det är lite kul det där med x. Siffran 6 blir "säsk". Sax blir "sask". I en av hans böcker finns en taxen Tax. Gissa vad det blir...

Vi var och handlade för ett tag sedan. Det lilla barnet springer runt i affären, rusar fram till mig med grej efter grej och frågar med mycket hög röst för varje sak: "Mamma, kosta're tusen spänn?" Var har han fått det ifrån?

S köpte en fin traktor till honom förra sommaren. Barnet har inte riktigt förrän nu upptäckt vilken potential den har. Just nu lastar den BAJS varje kväll, av någon outrgrundlig anledning. Låtsasbajset lastas över på en lastbil och tippas i en imaginär hög. Alltså, va? Varför? Hur kommer han på det? Man önskar att man fick befinna sig i hans huvud en liten, liten stund och ta del av tankegångarna.

Jonas Hassen Khemiris debutbok har en mycket passande titel. "Ett öga rött". Just det har jag. Ser riktigt skräckinjagande ut (tjejen i kiosken ryggade tillbaka...). Fick ögonkräm av sköterskan som ska kladdas i 4 ggr om dagen . Ser sudd i en timme efter ikladdandet. Kul att jobba? Jovars ofta, men INTE med något i ansiktet som ser ut att kunna ha införskaffats på Buttericks inför Halloween! Åter till Khemiri, läst boken men vill se filmen! Kolla in sidan: www.ettogarott.se/

Kanske blir mer filmtittande när det tar 3-5 veckor att flytta internetuppkopplingen! Kan någon vara så snäll att förklara hur det i himmelens namn kan få ta sådan tid?

Så här i närheten av allhelgonahelgen har jag blivit monstruös. Jag ser i alla fall ut som något som skulle passa in i en skräckfilm. Mitt ena öga har svällt upp alternativt igen och rinner. Det är rödsprängt och det gör ONT. Igår morse var det helt okej, men började klegga mitt på dagen. Innan jag var hemma såg det alldeles förskräckligt ut. Försöker nu nå hälsocentralen. Kanske Skruttens scharlakansfeberbacillusker har anfallit mitt vänstra öga? Det verkar inte som någon vanlig ögoninflammation direkt. Nu är jag ju ingen doktor, men tror jag kan skilja på det i alla fall. Streptokocker i ögat? Nej, tack.

Nästan hela vardagsrummet förflyttat till huset. Massor med prylar nedpackade i sopsäckar.  Skruttens prylar i diverse karonger och specialkassar. Hur sju bokhyllor fulla med böcker ska tömmas och innehållet flyttas kan jag inte riktigt föreställa mig ännu. Det roliga är att jag ju gjort det några gånger innan (fast riktigt lika mycket böcker har jag ju inte haft då, det blir ju liksom mer och mer...) och av någon outgrundlig anledning kommer jag inte ihåg hur det gjorts. Jag kanske helt enkel har förträngt det!

Skrutten och hans far spelar hockey med golfklubbor och bollar. J & J som tagit hand om Sonen både igår och idag hade införskaffat dem åt honom. Skruttungen har verkligen haft toppendagar och jag och S har haft möjlighet att köpa golv och packa.

Min näsa gör ONT. Får hela tiden bevis på att den ÄR för stor. När jag var yngre ville jag operera den, men har med åldern liksom förlikats med att den ser ut som den gör, fastän den hela tiden är i synfältet. Glasögonen sitter ju bra uppe i alla fall. Fast på senare tid känns det som om den konstant hamnar i vägen för allt möjligt. Snoken fick en rejäl smäll för en stund sedan när sonen gjorde någon sorts halv cirkuskonst och landade på den. Sedan jag gick in en glasdörr för ett tag sedan då jag inte såg att den var stängd (jo, det är sant), gillar den inte hårda tag så mycket. Hoppas det inte syns något på den imorgon! Känner mig inte så häftig.

J sade till sonen att han är söt. Han svarar: "Nä, inte söt, ja e cool!" Man har en kille med attityd!

Det ÄR scharlakansfeber. Varit hos doktorn som gett honom meducin. Han var jätteduktig, men ville inte låta dem ta halsprov. Vi fick hålla fast honom så gott det gick. Det är INTE roligt, men annars drar man ju bara ut på eländet och det blir ännu mer traumatiskt. Som tur var hamnade vi inte hos kompis J, då hade det nog förstört deras vänskap för en lång tid framöver...

Feber, ont i halsen, rödknottrig... Ska till hälsocentralen 13:00. 
Ja, det gäller inte mig alltså, utan Skrutten. Det är lite synd om honom...

Här hemma säger vi inte napp om napp utan tutte, vilket är ganska vanligt norröver, tror jag i alla fall. Nu hojtar han innifrån vardagsrummet: Maaaammaaaa! Jag hittar inte mina TUUUTTOOOOR!

Skrutten hade feber igår kväll och fick vara hemma med pappa idag. Imorgon blir det hemmadag med mamma. Det blir att läsa böcker, spela lotto, måla och titta på film. Vattkoppor går just nu, men inte sett några misstänkta prickar.

Han sade "ja älska dej mamma" helt appropå idag. Smälte man? Vilken känsla, fast man inte vet om han vet vad han säger. Men något borde ha gått fram, om man tänker på hur man själv säger det till honom varje dag, på vilket sätt.

Det blir ingen flytt i helgen. Inte fått något golv än. Firman S har beställt det från har lovat i över en vecka att de ska skicka det "imorgon", men det har inte hänt. Alltså måste vi nog åka till den "stora" staden på lördag och köpa ett som någon har på lager. Synd, men vad kan vi göra? Det är mycket vi inte kan fixa förrän golvet är lagt.

Senaste tentan fortfarande inte inlämnad... Ska vara klar senast måndag. Har redan fått de nya uppgifterna för nästa delmoment. Börjar bli lite hysterisk, men jag ska fixa det här! Nu när jag äntligen kommit igång! Det är ju kul också, och jag tror att jag aldrig kommer att hitta ett tillfälle att plugga när det riktigt passar med själva livet, liksom, så det är ju lika bra att köra på. Har sökt nästa kurs efter jul och hoppas att det funkar. På måndag ska jag börja en kurs genom jobbet, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Tror det blir jätteintressant.

I november blir det mycket åkande, en del med övernattningar och det går nog åt någon helgdag också. S åker ju någonstans varje vecka som vanligt, men det blir för ovanlighetens skull en utlandstripp också. Det brukar ju vara jag som står för dem, så jag ska väl inte vara avundsjuk, men det hade varit spännande att få följa med, då det inte är direkt standardturistlandet han ska åka till direkt. Rabblar "jag ska köpa många roliga presenter till min fru och min son när jag är på min utlandstjänsteresa" för honom när han sover, så att det ska sitta i ryggmärgen på honom...  =)

Såg precis en "Dagens fråga" när jag surfade runt, ni vet en så'n där med klickalternativ. "Har du börjat handla julklappar än?"...

Alltså, finns det ingen nödbroms nå'nstans? Jag hinner inte med!

Svärmors stegräknare fick mig att nästan hoppa högt idag, då den deklamerade på utrikiska hur många kliv hon gjort. Oavsett ironin i insändaren nedan eller inte, så vet man ju att man lite då och då stöter på människor som låter typ så där och jag har funderat en hel del på hur många positiva vs. negativa saker man kläcker ur sig på dagarna, utan att liksom tänka sig för. Munnen liksom bara går utan någon egentlig kontakt med hjärnan. Kanske man kan uppfinna en ny sorts räknare? Men då kanske det för vissa av oss krävs att det finns en tillhörande elstötsmanick också för att det ska få riktig effekt...

Fick en påminnelse om att julen är i antågande. Snubblade över Arkitekturmuséets pepparkakstävlingsutlysning. Min första spontana tanke när jag ser skapelserna, är att hjälp, hur orkar människorna syssla med det här? Och hur klarar man av att tänka på jul, NU? Men det tar inte många sekunder innan jag besinnar mig... Alltså, till att börja med, de sprider ju glädje! Härligt med olika teman varje år. Jag kollar ju faktiskt in de där "husen" (ja nu är det ju bara en av kategorierna, tror jag, som är just hus). Tävlingen sprider också info om muséets andra verksamheter och utställningar till gemene man. Det finns mycket att kika på!

Och det största skälet till min spontana reaktion är nog ändå att jag är rent och äckligt skärt avundsjuk! Jag vill också vara kreativ! Vill också kunna bygga och baka pepparkakshus! Fantastiska kreationer! Till andras beundran! Vill också ta mig tiden att skapa den perfekta kristyren! Pilla med dockkåpsbelysning för att det ska se riktigt mysigt ut.

Men i år blir det igen att införskaffa färdiga fula väggar på Konsum.  

http://www.arkitekturmuseet.se/utstallningar/pepparkakshus_2006/

Lyckades klura ut hur man ändrade i standardstilmallarna utan examen i programmering! Mycket imponerad av mig själv! Kanske inte är så himla snyggt just nu, men bara man får fippla på lite så. Fick tips av Almondine, http://almondine.blogg.se,/, och lyckades sedan klura lite.

Verkar det som om man har lite att göra...? Men man tänker bra när man sitter och petar på med sådana här saker, eller snarare, tankarna lägger sig på plats, och vips, fastän man inte tycker att man fokuserat på problemen alls, så är saker och ting lösta. Jag har jättesvårt för att tala om mina problem innan det lagts sig på plats i huvudet, innan jag lyckats sätta ord på saker och skapat formuleringar. Åtskilliga gånger har min syster, som vill ack så väl men dock ibland fel, Gud välsigne henne, råkat ut för mina vredesutbrott då hon försökt tvinga ur mig vad det är, eller vill att jag ska anförtro mig och prata av mig.

Min man kom hem inatt efter en middag som dragit ut på småtimmarna. När han tidigt imorse klev upp och skulle åka iväg igen, skämtade vi och diskuterade att det är ju bra att inte gå bakis på jobbet på morgonen, efter att ha varit ute. Men små kastruller har också öron, eller vad det nu heter... Sedan pappan åkt säger Skruttungen till mig, höttandes med pekfingret: "Pappa inte gå på jobbet bakis! Inte bra det!"

Hjälp... Var tvungen att förklara för dagispersonalen, ifall något sådant skulle ploppa ur ängelns mun under dagen!

På morgnarna försöker jag att peppa mig själv innan jag går på jobbet. Jippii, så glad jag är! Använder mig av leendeterapi för att lura hela mitt inre system att jag bara spruddlar.

Och det hela funkar faktiskt! Man blir lite piggare, lite spruddligare.

Man klarar till och med av när sonen med chockad min iakttar en när man byter om, pekar på de bleka bubbliga låren och utbrister: Uäääh mamma! Äckit!

Och jag är fullproppad av kakor, tårta och piroger. Har varit och firat Eid al-Fitr, slutet på den muslimska fastemånaden Ramadan, tillsammans med den muslimska församling som finns här och 50-talet gäster. Fick med oss en massa hem också. Skrutten som följde med mamsen, fick ett stort paket fyllt med kakor, juice, choklad och karameller. Snacka om att han var lycklig! Tackade alla artigt, och hans mamma lyste som en sol av stolthet... :)

Och han var jätteduktig under de nästan tre timmar som festen tog. Till och med när hans mamma gjorde något så tokigt som att stå uppe på scenen med en mikrofon för att översätta, uppträdde han som om det var världens naturligaste grej. Han var det enda "lilla" barnet där så det fanns många barnvakter och ungen går igenom någon sorts metamorfos när han är trött (han sov nämligen inte middag idag). Han blir inte grinig och inte slamsig utan flamsig! Och snurrig och fnittrig. Och helt plötsligt gick han och lade sig att vila i en soffa! Men jag är rädd att han kommer att ha ont i magen inatt, för han åt minst ett halvt kilo vindruvor!

Jag och S har skrattat gott när Skruttungen vid matbordet ikväll sjungit alla barnsånger han kan i super high speed, med rörelser till. Som sagt, han är hur rolig som helst när han är trött. Nu sover han i sin blårutiga flanellpyjamas och doftar bamseschampoo. Man blir bara lycklig...

Hade en diskussion med bekanta som berättade att deras barn just i Skruttens ålder började leka det de sett på tv, varit med om hemma eller på dagis. Blir nästan lite nojjig och analyserar hans lekar och undrar vad de betyder. Det är tur att det snart är föräldrasamtal på dagis!



Och det här är vårt blivande köksgolv i vårt nya hus! Hoppas bara att det inte är så lång leveranstid... Det måste ju läggas in innan en massa andra saker kan göras... Och vi ska ju flytta in sista helgen i den här månaden... Men allt brukar lösa sig till det bästa! Med hjälp från härliga människor runt omkring oss så får man nog till det. Vi kommer nog att vara skyldiga många gentjänster innan det här är över!

Nu ska jag unna mig en liten stunds scrabble innan jag gåt till tvättstugan!

Idag har det städats, tvättats, sorterats, lagats mat, valts parkettgolv till köket i huset... Imorgon ska jag jobba några timmar, 14-17 mest troligt. Det blir att översätta och vara rikstrevlig. Hoppas jag fixar det. Måste översätta innan dess, det tar nog någon timme att göra klart det, så att det kan godkännas av de som ska säga det som står där.

Jag klarade min tenta!!! Fick i alla fall godkänt. Trodde faktiskt inte det, så halvdant som jag skrev, utan att ha läst böckerna riktigt, en inte alls.

Så jag är mäkta glad över följande:

"Hemtentamen mom 3 är nu rättad. Du har fått betyget Godkänd (21 p). Men din utmärkt skrivna rescension gör att det är ett starkt godkänt, som kommer att ha betydelse i den slutliga betygsbedömningen av hela kursen."

Vi har köpt ett kylskåp till huset och det nya köket.



Det ser ut som om det skulle kunna vara med i Star Trek. Och fatta så mycket det finns att ha i åtanke när man väljer prylar! Jag blir alldeles konfys av alla alternativ... Det goda i att leva i valfrihet i det kommersialistiska kapitalistiska systemet?

Några minuters lunch kvar...

Dagen här på mitt jobb har redan bjudit på både gråt, ilska och skratt, och det innan lunch. Alltså ganska som vanligt för mig och mina arbetskamrater. Men har haft en trevlig lunch med brudarna D och S. De har piggat upp mig väsentligt. Tänk att det finns människor som man spontant känner att man trivs med och att man gärna skulle vilja umgås mer med! Jag ska ta itu med det.

Nu är det dags att göra något nyttigt! Igen! Det är bara frågan om i vilken ände man ska börja...

Idag har jag lagt in beställning till IKEA på köket och badrumsmöblerna och hallmöblerna. Plus lite annat smått och gott. Jag är alldeles snurrig av alltihopa! Lyckats bestämma oss för golv till sovrummet och mest troligt till köket också. I halldelen i den öppna lösningen blir det klinker (vilket jag nu lärt mig att det heter, man FÅR tydligen inte säga kakel, fast jag tycker att det är typ samma sak...). Det blir grått i sovrummet, en mörkare fondvägg. Skruttens rum är ljusblått med en mörkt blå fondvägg. Hade Syster Yster att köpa förvaringshylla till honom igår, när hon shoppade loss på IKEA. Badrummet i huset är helt upp- och bortrivet. Vi satsar lite mer på köket och hallen, så i badrummet blir det bara matta, inget kakel eller klinker. Men coola möbler i alla fall! Vi (eller vi och vi, brodern till han jag är gift med) har flyttat på en vägg för att få till den där öppna lösningen som jag talade om tidigare, så köket och hallen mer ska bli en öppen yta. Därför har ett vardagsrumsfönster (gränsar till köket) bommats igen. Och så gör vi om ett fönster i köket, så att det passar den nya köksinredningen.

Börjar mer och mer tro att vi kommer att spendera julen på alternativt i en byggarbetsplats. Men jag vill att allt ska göras NU, inte sega på och ta saker pö om pö. Allt eller inget. Det är liksom jag i ett nötskal.

Mitt tangentbord är fullt av apelsinfestis... Trots 30 % mindre socker, som utlovas på förpackningen, är det kladdigt som...

Men det är inget emot hur det ser ut i köket... Skruttungen passade på att "koka välling, städa och skura" medan jag koncentrerade mig på att göra klart beställnigen till det x antal gånger nämnda IKEA. Allt vällingpulver över hela köksbänken, hopgeggat med hjälp av visp och diskborste, påfyllt i diverse kärl varav vissa värmts i micron, översvämning på köksgolvet... Men ett lyckligt barn! Är nog för slapp i min uppfostran, men jag kan inte bråka över sån't. Tillrättavisade gjorde jag, men jag får faktiskt skylla mig själv lite. Han pockade på uppmärksamhet, medan jag sysslade med mitt. Antagligen skulle många reagera väldigt starkt på grejor jag låter honom komma undan lindrigt med, men det känns som om det finns saker som är så mycket värre. Vill inte att han ska vara "illful". Då tänder jag på alla klutar.

Röros var häftigt. Rekommenderas. Hittade även världens häftigaste butiker, med skor och kläder man skulle kunna göra nästan vad som helst för att få! Men jag stålsatte mig och är stolt (fast jag tog hemsideadresserna...).

Något mer jag är stolt över är att jag lyckades avböja ett telefonerbjudande om att få en massa böcker om jag gick med i en bokklubb, pyssel- och scrapbookingprylar var det visst också inkastat i erbjudandet. Jag sade nej! Tänk att det ska vara så svårt? Ibland så svämmar ju brevlådan över av strumpor, trosor och veckotidningar man aldrig ids läsa.

Tvättmaskinen går för fullt. I vårt lagerrum (vilket ett av våra rum lyckats bli, förstår inte riktigt hur) fann jag idag en säck under ett bord. Säcken har stått där ett bra tag, men jag har inte tänkt så mycket på den. Trott att det varit Skruttens urväxta kläder som ska bäras upp på vinden, men rymmer några plagg till innan det är dags. Tittade i den av ett plötsligt infall. Det var inte urväxta kläder... Det var tvätt sedan i somras när vi var i stugan... Uuuurk!!! Alltså, detta om något visar att man har för mycket kläder! Har saknat en av Skruttens "fintröjor", särskilt idag, då jag kollat vad han ska ha på sig på dagis imorgon, då det är fotografering, och sen ett par jeans som jag snott av S, eftersom att han inte kommer i dem längre men jag gör det. De låg i säcken... Jeansen kastade jag. Fläckarna försvann inte efter två tvättar. Det var mer plagg som gick samma öde till mötes. Resten är inne på sitt tredje varv i tvättmaskinen. Jaaa... jag vet... Sanslöst. Flera månader... Ett eget litet ekosystem...

S har åkt till Karlstad ikväll. Kommer hem på tisdag, tror jag det var. Jag har hemmavecka. Men det händer nog spännande saker här också, man vet aldrig vad dagarna har att bjuda på!

Natti Natti!

Är i Röros, Norge på konferens. Fått låna världens sötaste lilla lap top så att jag kan jobba på rummet. Passar också på att surfa lite...
 
Fantastisk bilresa hit. Jättevackert. Blev stoppade av norska gränspolisen. Helt okej, inga konstigheter. Men jag var inte riktigt beredd på språksvårigheterna... Här på konferensen talas 6 språk. Men trodde inte att det var norskan som på en gång skulle ställa till problem för mig. Det var riktigt pinsamt. Jag fattade inte vad han sade! Ursäkta? Förlåt? Vad sade du? Kände mig hur korkad som helst. Aldrig haft problem med norska. Han talade fort och otydligt med någon skum dialekt, som var totalt obegriplig. Spännande...

Nu ska vi strax iväg till Röros kyrka och få en guidad tur. Röros är med på världsarvslistan, och det är riktigt häftigt! Skulle kunna tänka mig en tur hit med Skrutten och han jag bor med !

Ta en titt!

http://www.verdensarvenroros.no/

    

Befinner mig i smärre förvirring och snurr, men nu är den inskickad! Ja det betyder ju förstås inte att jag får godkänt, men dock. Jag kan sluta tänka på den här tentan ett litet tag i alla fall. Imorgon bär det av till Norge där jag ska spendera resten av veckan tillsammans med förutom käcka norrmän även britter, polacker och lite annat folk. Det ska bli inressant och jag har fått låna med mig en fungerande laptop (min funkar knappt som skrivmaskin längre) så att jag Gud förbjude, inte missar att jobba lite på kvällarna också. Men det är faktiskt bara kul! Känner mig riktigt inspirerad att ta itu med nya arbetsuppgifter. Men smolken i bägaren är ju Skruttungen som kommer i kläm. Det är ju lite jobbigt att ha både en mamma och en pappa som reser bort i jobbet. "Maaamaaa, inte jobba nu, sitta Hugo soffan", får en ju att fundera en extra gång. Jag får ta fler mysdagar som han och jag gjorde i förra veckan, när vi helt sonika bestämde oss för att stanna hemma från jobb och dagis. Skrutten följde iofs med mig på jobbet en stund, men det var kul tyckte han, och vi åkte innan han hunnit bli less. Vi besökte också låg- och mellanstadieskola för att prata lite jobb, men det tyckte han var spännande och det fanns mycket kuligt att leka med. Hurra för Montessori!

Nu ska jag hänga tvätt, så att hela familjen har lite mer rent att ta på sig under veckan, och sedan ska jag försöka nanna. Men just nu är jag lite uppspelt över att jag fått iväg min beskrivning över hur kulturell identitet konstrueras kontrastivt, så vi får väl se hur det går!

Natti natti!