Lizenka

Det enda jag har i mitt huvud just nu är hur trött jag är. Ingenting fungerar när man inte får tillräckligt med sömn. Och tänk hur det kan variera, hur mycket som är tillräckligt nog! Att få känna sig utsövd... När händer det? När kommer jag att upptäcka att jag är piggelin alldeles i lagom tid för att irritera mig på att tidningen inte kommer någon gång? Också intressant VAD man blir trött av. Kanske man blir lite piggare bara av att identifiera exakt vad det är som faktiskt gör en utmattad. Börjar man analysera, är det inte säkert att det är det "uppenbara"...

Ännu en sömnlös natt... Fick en kliattack igår kväll. Tiggde allergitabletter av storebror. Cortisonat ansiktet. Somnade vid 01:30 och halvslumrat till 05:00. Bläää! Borde berätta för kompis L att jag är vaken, hon undrade igår när jag skulle stiga upp idag, om hon kunde ringa. Tidsskillnaden ställer till det. Saknar att kunna prata med varandra precis när man känner för det.

Hade en härlig dag i stugan i lördags. Solen sken och det var kuligt att rensa rabatt (!!!) och kratta (ännu fler !!!). Men nu har jag äntligen kommit på varför det tar emot att rensa rabatt, för jag tror ändå att jag faktiskt finner nå'n sorts glädje och tillfredsställelse i att göra det (!!! innan var alltså inte ironi, dock typ av pur egen förvåning). Det har inte med spindlarna att göra, fastän det kryllar av dem (rabblar mitt mantra, ibland med tårar i halsen, "friskt hus, friskt hus, friskt hus..."). Jo, problemet ligger nog i att jag inte kan bli färdig, och då menar jag inte att det är ett sisyfosarbete, att jag måste börja om så fort jag blivit klar, utan att det inte kan bli "riktigt" ogräsfritt. Det kan ju inte bli totalt kliniskt länsat från sån't som inte har där att göra. Så när jag börjar, vet jag inte hur jag ska begränsa mig, och irritationen växer för att det inte kan bli sådär jättebra som jag skulle vilja, utan jag måste välja att ignorera en massa, för att över huvud taget komma någon vart! Spännande att komma på sådana där saker om sig själv. Det säger en hel del. Det är samma sak med att jag så gärna vill rensa björkdungen där på gården och kratta ur den. Börjar med att plocka grenar och kvistar. Men kan inte begränsa mig vid typ okej storlekar på kvistarna som jag plockar därifrån, utan tar även småkvist. Måste påminna mig själv: Hallå! Det är skog!

På tal om spindlar blev Skruttisen fascinerad av en pytteliten en som han fann på vardagsrumsgolvet ( i stugan alltså, inte här hemma, hade det varit här hemma hade jag fått ett hysteriskt anfall, har numera tränat så att jag har normaliserat även spindlar i stugan, inte bara utomhus, så pass att jag klarar av att inte reagera, nästan). Efter att han tillsammans med sin far iakttagit den ett ögonblick, tar han en av sina leksaksbilar och kör över den... Tittar sedan på mosad minispindel på leksaksbildäck. Tystnad. Sedan: "Nytt spindel, pappa! Nytt!" Ja, hur förklarar man det för en 2-åring? Förresten förklara är väl en sak, men hur kan han förstå? Nästa kommentar: "Pappa, bygga nytt spindel!" Offer för konsumtionssamhället?

Nu åker S till Stockholm. Kommer tillbaka imorgon kväll. Han skulle också behöva få sova lite mer...

Var i Östersund igår och grattade svärmor på morsdagen. Hon är inne på lasarettet. Får nog komma hem den här veckan. Förutom en chic, cool handväska vi hittat, fick hon en inramad glittervattenfärgsmålning med bild av konstnären i ena hörnet, som jag satt dit (ja inte hörnet alltså, utan bilden på barnet, hur många syftningsfel kan man acceptera från sig själv den här tiden på morgonen?), där han är nyklippt i röd tuperad tuppkam. Momma fick också en så'n tavla. Tavlorna blev roliga. Ska sätta ihop en till oss också. Men jag har köpt fina specialpapper som jag kan kombinera hans målningar med för att sedan använda alltihopa som fotobakgrunder. Tror det kan bli bra.

Jag fick också morsdagspresent. Jättefina guldörhängen med små stavar med en liten diamant och en pärla längst ner som dinglar lite. Älskar dem! De är gladsaker!

Ska klippa mig 08:00. Och få färg i håret. Vill ha många färger. Sådär vårigt glatt! Inte typ klimakterierött, utan flera bruna nyanser. Hoppas det blir bra, tillsammans med lite nytt smink piggar det upp!

Har en idé till en barnbok... Oj vad kul det skulle vara att försöka... Tor att idén skulle funka också, inte sett något sådant någonstans. Undrar var och hur man pichar en sådan idé? Ja, drömma kan man i alla fall =)

Nu är klockan 06:00 och jag kanske ska ställa mig och stryka. Så att jag har något att ta på mig och inte behöver vara sen, då jag varit vaken så länge. Ska bara fylla på kaffekoppen och kolla om någon på Ordspel är vaken så att jag kan scrabbla en stund...

Nu är skruttungen nybadad och allt från sandlådan och fredagsgodispåsen är borttvagat. Han har ett spännande förhållningssätt till godis. Vissa bitar förkastar han direkt efter ett litet slick. De godkända tuggar han lite på och sedan spottar han ut dem. Helst på mamman... Om mamman inte är tillräckligt uppmärksam och märkt att godisen är färdigtuggad så att hon har sträckt fram handen... Han får alltså inte i sig särskilt mycket. Har trott att godiset varit fel bara, men även om han väljer själv eller jag väljer åt honom redan beprövade kort är det samma visa. Känns lite knäppt att behöva ge honom kombinationen godispåse och spottkopp, liksom. Men han vill ju ha, fast ändå inte, typ. Min filosofi med godis är att det inte ska vara så "laddat". Man kan äta någon bit fastän det inte är lördag, eller fredag som fallet snarare är hos oss. Tror att det kanske faktiskt annars kan bli en ren sockerchock om det ska koncentreras till ett speciellt tillfälle under veckan. Och om vi äter något så måste ju han få, det är ju givet. Nu äter ju inte vi så himla mycket snask, men det händer ju lite då och då. Och så tror jag att om man aldrig får smaka, så kanske man blir som en hundvalp när man kommer någon annanstans där det bjuds. Men, men, det är lätt att vara klok nu, i alla fall tro att man är. Sådana här småttingar kommer ju liksom inte med en manual vid leveransen. Fastän alla mammor och pappor gör sitt bästa så kommer sönerna och döttrarna att sitta där i terapi vid sin 30-årskris och gråta över alla generalfel och orättvisor deras föräldrar gjort sig skyldiga till i deras barndom.

Däremot ÄLSKAR han frukt. Och äter många varje dag... Nästan så att jag ibland är rädd att han ska få ont i magen. Ofta vill han hellre ha ett päron eller banan än något annat. Hoppas att det håller i sig!

Idag har jag gått utbildning i könsneutrala arbetsvärderingar och lönekartläggningar. Intressant. Det skulle vara kul att se hur man går till väga på mitt jobb. Och förhoppningsvis kommer jag väl att få se det då jag numera sitter med i två förvaltningars samverkansgrupp för jämställdhetsplan och i arbetsgruppen för skrivning och revidering. Hjälp så mycket det är att ta hänsyn till och så mycket som styrs av invant tänk! Det finns många fallgropar att drutta ner i! Löner är ju dessutom en ganska känslig fråga. Fick reda på idag att även om man räknar bort kompetensskillnader så har kvinnor 10 % lägre lön generellt än män, och det beror endast på värdering av kön. Det gäller att inte resignera utan tro att man faktiskt kan göra en skillnad. Önskar bara att man fortfarande var lite mer naiv, inte så cynisk, så att man trodde lite mer på att man kan förändra och påverka än vad man kanske egentligen kan göra. Det där med att sikta mot himmelen och nå trädtopparna, liksom. En av mina bröder sade att det till största del är tack vare ungdomars protester och engagemang som man över huvud taget får förändringar i strukturer. Det kanske stämmer. Det finns de som över huvud taget aldrig brytt sig om hur det ser ut i omvärldssamhället men det finns även de som blivit "vuxna" och tröttnat på att försöka förändra utan resultat och istället kommit fram till att det bara är pengar som styr världen ändå.

Imorgon blir det en halvdagsutbildning om lagstiftning kring sexuella trakasserier och vilket ansvar som åligger arbetsgivaren för att förebygga och åtgärda om situationer skulle uppstå. Också intressant. Tror att det finns många ute på arbetsplatserna som köper en hel del som de inte skulle behöva acceptera, och det gäller både kvinnor och män.

Nu åter till Barbapapa, alternativt en fantastisk bok där Byggare Bob installerar centralvärmesystem...

Idag har jag gjort något som jag aldrig trott att jag skulle göra.

Jag avskyr insekter. Bara ett surrljud får hela mig att knottra sig. Getingar, humlor, broms. Fjärilar är riktigt vidriga! Och sen alla skalbaggar, spindlar... Sommaren kan vara riktigt jobbig ibland.

Men idag... har jag hjälpt I med hennes bikupa! Iklädd full biskyddsmundering. Mestadels behövde jag bara stå bredvid, och de var inte så aktiva eller hunnit bli 19 000 av dem i kupan än, men ändå. Och jag skrek inte, grät inte eller sprang för att stänga in mig i bilen. En seger över mig själv! Jag undrar vilket nästa storverk blir. Måste nog fundera över vad som bör komma härnäst!

Idag har jag fått min son att uppskatta att gå till frisören genom att muta honom med att få välja tidning i tidningshyllan på affären och sedan uppmuntrat honom till tuppkam i valfri färg... Kommer jag att vara lika tjänstvillig om, låt oss säga,  sisådär 10 år? Kommer jag att se det som lika sött och gulligt? Tveksamt... Jag slätar över min muta med att kalla det för "förhandling" och sedan klappar jag i händerna när han väljer att få sitt hår rött. Fantastiskt hur jag redan märker att min dubbelmoral kommer att bli jobbig...

Har dokumenterat mitt underverk (sonen) så att fadern (kanske lite hans underverk också) som är i Stockholm ett par dagar ska få se. Och kanske det är fantastiska foton för framtida studentplakat?

Har även varit tvungen att få Skruttungen att bada... Inte lätt. Han har tidigare älskat att bada men har plötsligt bestämt sig för att både badning och duschning är skräckmoment. Alltså badar mamman tåg, bilar, geggar med tvålkritor... Ja, hade jag bara för några år sedan kunnat se mig själv idag... Som den där litemerattlevaförmedpensionsförsäkringsreklamen! Men efter en timme kände jag mig som Ceasar! Supermamman hon kom, hon såg och hon segrade! Badet ikväll för att få bort illandes rött hårfärgsklegg ur tuppkam föregicks inte av någon strid (däremot fick vi turas om att tömma muggar med vatten på varandra...).

Har fått ommålat på mitt kontor. Valde grönt. Lugnande, har jag hört. Tyvärr är jag lite rädd att kanske färgen jag valt (lite mot inrådan) är lite för lik klegget de använde i min barndom hos tandläkaren för att göra tandställningsavgjutningar (som jag fick uthärda ett flertal gånger med resultatet att det nu är uppenbart att inget skulle ha gjorts på det vis det gjordes, för det blev bara sämre) eller väggarna i ett av mina ryska studentrum. Inget av detta är något jag vill sitta och bli påmind om på jobbet. Hoppas att det är lite av en annan nyans imorgon när färgen torkat... Men i vilket fall som helst så är det en färg tillräckligt neutral för att någon annan ska kunna överta rummet om så skulle vara fallet, och det är inte längre orangemurrigt och deprimerande. Snacka om att kulörer påverkar en! Har hört att man kan vara allergisk mot färger också, typ blått, fast exakt hur det går till har jag aldrig lyckats klura ut.

Nu ska jag försöka sova. Skrutten sade "godis, mamma godis" i sömnen natten som var. Man önskar lika goda drömmar inatt...

Idag har vi varit på företagarmässa. Skruttungen rymde bara en gång genom en nödutgång men det var nog bara för att han var trött, att det inte hände fler gånger. Hans lunch bestod mest av mässgodis. Införskaffade två baslinnen från Green House i härlig kvalité. Perfekta till lager på lager.

Igår fick han presenter av J och J. Överlycklig över Legot (en cementblandare, vilket han genast talade om för oss att det var) och en Byggare Bob-bok. I boken håller Byggare Bob på att laga ett centralvärmesystem... Var det sådana saker i våra sagoböcker? Tror inte det. Nu har han i alla fall somnat och vi fick honom att ta av sig sina nya blinkande gympaskor till slut...

Kusin F har varit i Alaska och kom med en cool tröja till Skrutten och fastern blev förärad samovarte som luktar jättegott. Tyvärr har jag trots alla resor aldrig införskaffat en samovar. Man tyckte kanske att det var lite "too much" förr i tiden, medan man nu när man nått nå'n sorts mognare ålder inser att det kanske skulle ha varit lite kul att ha en. Däremot har jag en jädrans massa lomonosovporslin, men det tar jag nästan aldrig fram. Man är för lat att diska för hand. Litar inte riktigt på att det där spröda guldsirliga klarar diskmaskinen.

Har inte fått reda på tentaresultatet ännu. Läste igenom det jag skickat in och upptäcker stavisar och upprepningar så att jag får rysningar. Har också att lyckats få till att "de fick tillstånd att äta varandra" istället för att " de fick tillstånd att äkta varandra"... Stackarna. Man kanske skulle ha tagit de där extra 3 minuterna för genomläsning innan inskickandet istället... Men jag mailade typ 13 minuter innan dead-line, som vanligt ute i sista minuten. I vilket fall som helst, så så är det gräsligt skrivet och jag undrar jag vad som händer. Det är ju så lätt att bortse från innehållet om det är jättetaskigt skrivet. Eller om man som jag gjort, totalt ändrar innehållet så att de förindustriella bönderna i Norrland jag skrivit om förvandlas till kannibaler, kanske det heller inte ses med blida ögon.
 
Nu har Sirius flyttat... Det känns lite konstigt. Letar efter honom med blicken och var på väg att fylla på matskålen. Men han får det nog jättebra i sim nya familj.

Nu ska jag försöka peppa mig själv så att jag tar itu med strykberget. Att stryka är INTE överdrivet kul men det brukar gå skapligt, bara man kommer igång.

Alltså, idag har jag gjort något som annars bara ses på film... Jag har gått in i en dörr... Min näsa värker och rinner och det gör fasligt ont att snyta sig... Ska gå ut ur en affär och går rakt in i glasdörren! PANG! Och eftersom att min näsa är ett av mina mest prominenta drag, tar näsbenet den värsta smällen. Det svartnar för ögonen och alla kunders blickar vänds mot mig och ackompanjeras av förskräckta utrop. Alldeles innan har butiksinnehavarinnan bjudit mig på fest, fastän vi bara är flyktigt bekanta. Tror att hon just i det ögonblick hon försöker övertyga mig om att sätta mig ner och springer efter ett glas vatten (varför ska man alltid försöka få folk att dricka vatten i alla konstiga situationer?) ångrade detta infall... Är nästan rädd att det blivit en spricka, fast det kanske borde vara mer svullet då? Kanske är blå över halva ansiktet imorgon?

- Vad har hänt med dig då?
- Äh, jag har gått in i en dörr bara.
- ( Ja, säkert... )

Och imorgon ska S vara med på en mässa i ett underhållningsarrangemang där han representerar företaget han jobbar på. Och där står hans fru bland publiken med svällande snok... Fantastiskt så det kan bli!

Min gamla latinfröken sade en gång att när man är vimsig, så är det bara tecken på yttersta koncentration. Jo, och det är ju sant, fast man ägnar sin koncentration på något helt annat än t.ex. stängda dörrar eller stolsben som är i vägen för tårna eller glasögon som finns på platser där man sätter ner sin rumpa. Tyvärr så är ofta en massa saker på fel ställen för min del och det yttrar sig i diverse blåmärken. S brukar fråga: "Men ser du aldrig var du går och sätter fötterna?", efter att jag utstött ett skri (han har slutat titta efter vad som hänt och komma springande till undsättning).  Men jag kan väll inte gå och titta på fötterna hela tiden! Då slår jag antagligen bara något annat...

Imorgon kommer en familj och adopterar Sirius. De kör 30 mil tur och retur för att hämta honom. Jag tror att han kommer att få det bra där, på en gård tillsammans med barn och liv och rörelse. De har ingen fler katt men en hundvalp som han kan bli kompis med. Och sedan är det dags för sanering! Skurning, damning, torkning, kemtvätt... Lister, ventiler, väggar, tak, skrymslen och vrår. Och ett specialmedel att torka med som tar bort kattproteiner. Hoppas att det hjälper.

Igår fick jag vara med på en jämställdhetsutbildning hela dagen. Att man redan har på sig integrationsglasögonen hjälper. Men visst finns det fallgropar. Mycket som blicken sveper förbi utan att man lägger märke till det. Vi fick ett exempel från hudkliniken på Danderyds sjukhus, "tvättsäcksprojektet". Där hade man jämställdhet som en punkt på dagordningen. Någon ställer frågan på ett av mötena varför tvättsäcken i de manliga patienternas omklädningsrum oftare var full och måste bytas än i kvinnornas omklädningsrum. Detta ledde till att man till slut kom fram till att männen fick bättre och mer kostsammare vård på plats på sjukhuset med hjälp av personal, än vad kvinnorna fick som i större utsträckning blev ordinerade egenvård i hemmet, fastän det inte fanns någon skillnad vad gällde sjukdomsbilderna eller antalet kvinnor och män.

Det behövs att man kollar av offentliga budgetar och har på sig jämställdhetsglasögonen. Hur mycket spenderas på män och hur mycket spenderas på kvinnor? Om man genusanalyserar budgetarna och ser hur de påverkar kvinnor och mäns liv, möjligheter och ekonomi tror jag att vi kommer att få se en hel del orättvisor. Varför spenderar Försäkringskassan tre gånger mer pengar på stöd till män för att de ska träda tillbaka in i arbetslivet efter en sjukskrivning, än vad de spenderar på kvinnor? Är detta då relevant i frågan när vi ser att kvinnor enligt statistiken, har en mindre benägenhet än män att komma tillbaka till jobb efter en sjukskrivning?